Förskolans uppdrag
Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn.
Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. (Läroplan för förskolan 2018).
Vad tycker ni att denna bilden säger?
// NT ÅSA
Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information (Lpfö 2018:9)
Här har ett par barn provat att fota med mobilen. Ser du mig nu frågar pedagogen? Ja svarar barnet på bild två =)
Barnen och pedagogen gör en ispresent och då diskuteras, om det ska bli is var ska vi lägga lådan? Kylen svarar någon. Nej frysen svarar något annat barn.
Barnen säger att det finns glass i frysen. Vad händer om vi lägger en glass på en tallrik? Något barn svarar att den smälter.
// NT ÅSA
Syfte: Barnen ska få förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
Genomförande: Läser/berättar boken Knacka på till den gula dörren. Pedagogen sätter in den gula dörren i lådan och tittar vad som finns bakom. Vi sjunger om Katten är trött och ligger och sover…
Frågor: Vilken färg är dörren? Vad finns bakom den gula dörren?
Barnens svar och tankar: Lilla gubben vattnar en blomma. En katt.
Hur går vi vidare: Rekvisita och en påse till sången.
Genomförande: Pedagogen visar dörren berättar och frågar frågor. Bakom dörren finns en påse.
Frågor: Vad är detta? Vilken färg har dörren ? Vad är bakom dörren? Vad är det i påsen?
Barnens svar och tankar: En gul dörr, gula dörren, en gubbe, mjau, en katt. Katt och husmus. Blomma.
Barnen får klippa (i den mån de kan) och klistra blommor på ett papper för att träna finmotoriken samtidigt sitter pedagogen och frågar om färgerna. Hur många blommor gör du? Var är saxen? Hur känns limmet? Sitter blomman fast nu? (Limmet är på andra sidan) Hur löser barnet detta? En närvarande pedagog.
// NT ÅSA
Här tittar avdelningen Solen på Knacka på med Anna-Clara Tidholm. Avdelningen använder Netboarden och tittar både på golvet och väggen.
Läroplanen för förskolan säger att varje barn ska få använda digitala verktyg i förskolan på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Väcka barnens nyfikenhet. Detta är ett sätt att göra barnen nyfikna och de tyckte det var spännande och roligt.
// NT ÅSA
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
– förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
– intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
– intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
– svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
// NT ÅSA
Vem är Coko?
Coko är robotkrokodil. Med robotkrokodilen kan barnen ta de första stegen inom kodningsvärlden på ett lätt och roligt sätt. Placera kommandobrickorna på robotkrokodilens rygg och tryck på OK. Skapa olika rutter genom att använda möbler och andra föremål, endast fantasin sätter gränser.
Innehåller: Coko programmerbar robotkrokodil, mått 31 x 12 x 9 cm
15 kommandobrickor
1 magnetisk köttbit
1 ask för brickor
Varje barn ska få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Använda matematiska begrepp. Kommunicera med andra i olika sammanhang. Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö 2018.14).
-Jag står bakom slottet.
// NT ÅSA
Ett stycke ifrån Juvelens förskola – Ryds IKT- plan och därefter är ett uppdrag som varje avdelning ska utföra och berätta om den 17/5.
”Tingsryds kommun skall erbjuda goda möjligheter för alla i förskolan och skolan att använda tillgängliga It-verktyg i syfte att uppnå högsta måluppfyllelse. Förskolan har lärplattor vilket skall nyttjas som pedagogiska verktyg av barnen och som arbetsverktyg av den pedagogiska personalen. Vi lever i ett allt mer digitaliserat samhälle med god tillgång till digitala enheter så som datorer och därför har regeringen även beslutat om förändringar i styrdokumenten (1 juli 2018). Skrivningar om digital kompetens har förtydligats och förstärkts”
Uppdrag mars 2022- maj 2022
Ny termin och ett nytt IT-uppdrag. Denna gången vill vi att ni kopplar ett digitalt verktyg till ert tema/arbete på avdelningen. När ni genomför aktiviteten vill vi att ni tar foto eller filmar för att på personalmötet den 17/5 berätta och visa för kollegorna det ni har utfört. Det kan t.ex. vara att ni använder netboard och har gymnastik, förstoringspucken på gården/skogen och kopplar det till det ni redan gör i verksamheten. Tänk på att ha med citat från läroplanen för att tydliggöra uppdraget.
Lycka till alla kollegor // Emma och Åsa
Kommentera gärna om ni har en IKT-plan på er förskola och hur ni gör för att hålla den levande ?
// NT ÅSA
Gula dörren
Knacka på ( våren 2022)
Syfte: Barnen ska få förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
Genomförande: Läser/berättar boken Knacka på till den gula dörren. Pedagogen sätter in den gula dörren i lådan och tittar vad som finns bakom. Vi sjunger om Katten är trött och ligger och sover…
Frågor: Vilken färg är dörren? Vad finns bakom den gula dörren?
Barnens svar och tankar: Lilla gubben vattnar en blomma. En katt.
Hur går vi vidare: Rekvisita och en påse till sången.
Genomförande: Pedagogen visar dörren berättar och frågar frågor. Bakom dörren finns en påse.
Frågor: Vad är detta? Vilken färg har dörren ? Vad är bakom dörren? Vad är det i påsen?
Barnens svar och tankar: En gul dörr, gula dörren, en gubbe, mjau, en katt. Katt och husmus.
Hur går vi vidare: Plantera kärnor.
Syfte: Förståelse för samband i naturen och naturvetenskap, kunskaper om växter.
Genomförande: Pedagogerna tar fram olika sorters kärnor, jord, papper, penna vatten. Pedagogen planterar och alla samtalar tillsammans.
Frågor: Vad behöver vi för att plantera kärnorna? Vad behövs för att kärnan ska växa? Vad tror ni att det blir?
Reflektion. Pedagogerna och barnen planterar avokadokärnor, paprikafrö, äpplekärnor, russin, solrosfrön, tomatskiva, linfrö. Nu är det spännande vad som kommer att hända.
Hur går vi vidare: Måla den stora gula dörren.
Genomförande: Barnen får förkläde, gul färg, pensel, roller och rollertråg.
Frågor: Vilken färg målar vi dörren?
Barnens svar och tankar: Dörren är gul. Måla gul.
Reflektion: Barnen tycker att det
Hur går vi vidare: Färglägga målarbilder med blommor.
// NT ÅSA
Läroplanen för förskolan 2018 säger att…
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap.
Förskollärare ska ansvara för att varje barn upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
Vårdnadshavare ska ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen enligt läroplan för förskolan (2018:7)
Här gör pedagogerna experiment utifrån Alfons Åberg experimenterar och undersöker – bok. Ett av dem är APELSINEXPERIMENTET. En av pedagogerna har gjort detta experiment med flera barn under åren och det är alltid lika uppskattat. Det är ett bra experiment att involvera vårdnadshavarna i. Först gör pedagogerna och barnen experimentet tillsammans på förskolan. Diskutera, barnen få ge sina hypoteser och i vissa fall kan barnen även dokumentera vad som hände genom att rita. Därefter skriver pedagogerna en beskrivning på vad de ska göra med apelsinen som barnet får med sig hem. Pedagogerna ber vårdnadshavarna att sms:a bild/bilder eller filmklipp när de utför experimentet hemma. Jättekul att få vara delaktig som pedagog när de gör det hemma och nu kan vi diskutera det tillsammans igen på förskolan=)
// NT ÅSA
Mål
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö 2018:14).
Syfte: Upplevelserna ska vara roliga och det ska vara meningsfullt att lära sig nya saker och utveckla barnens språk.
Genomförande: En pedagog läser i Alfons Åbergs bok (läsning och böcker är viktiga för barnets språkutveckling). Materialet finns framme, två glas, vatten, vatten med kolsyra och russin.
Frågor: Vad tror ni händer när vi lägger russin i vattnet utan kolsyra? Vad tror ni händer när vi lägger russin i vattnet med kolsyra?
Barnens svar och tankar: Barnen sitter tysta säger något enstaka ord när pedagogen frågar om de tror russinen kommer att flyta eller sjunka.
Reflektion: Barnen var intresserade av vad vi skulle göra. De tycker det är svårt att säga sin hypotes/ vad de tror ska hända i experimentet. När vi utfört experimentet så får de dokumentera med papper och penna.
Hur går vi vidare: Ballongen som är nästa experiment i Alfons bok.
Genomförande: Pedagogen förbereder med en petflaska, tratt, vatten, bakpulver, tesked, ballong, papper och penna. Barnen får hjälpa till att hälla i vatten och lägga i bakpulver.
Frågor: Vad kommer att hända?
Barnens svar och tankar: Vet inte. Den blir större.
Reflektion: Barnen är nyfikna och de vill gärna hjälpa till med att hälla, lägga i bakpulver. De tyckte det var roligt när ballongen reste sig och blev större. Barnen återberätta händelseförloppet för en annan pedagog. När de dokumenterade experimentet så höll de sig till det vi gjort.
Hur går vi vidare: Lura känseln
Genomförande: Tre tallrikar, kallt vatten , varmt vatten och ljummet vatten.
Frågor: Hur känns det ?
Barnens svar och tankar: Vattnet är varmt. Kallt. Den blir kall och den blir varm.
Reflektion: Barnen tycker att det är spännande och frågar emellanåt om vi ska göra experiment. De är nyfikna och har viljan att lyssna och lära vid undervisningstillfället som är utifrån barnens utveckling. De känner att vattnet är kallt och varmt. När de sedan lägger i handen i den tredje tallriken säger de att den blir kall och den varm. Då frågar pedagogen vilken hand är varm? Vilken hand är kall? Alla barnen svarar den och då känner pedagogen på vattnet. Den handen som varit i det kalla vattnet tycker de känns varmt och den handen som varit i det varma vattnet känns kall.
Hur går vi vidare: Ispresent
Genomförande: Experimentet undervisas vid tre tillfällen. Första gången häller vi lite vatten i en låda. In i frysen. Tillfälle två lägger barnet i sin sak de valt att ge pedagogen plus vatten. Tredje tillfället sätter vi på snöre och ger ispresenten till en pedagog.
Frågor: 1. Hur ska vi få vattnet till is? Hur känns det? 2. Vad ska vi göra nu? 3. Hur ska vi göra för att få ut presenten?
Barnens svar och tankar: 1. Iskall. Då det blir is. Vänta. H2O. Den är is. Fin och skön. Bada. 2. Lägga i leksaken. 3. Varmt vatten
Barnen delar ut ispresenterna och pedagogerna tar bort snöret. Pedagogen får frågan av barnen: – Hur ska du göra för att få ut presenten?
Reflektion: Barnen tycker att det är spännande att göra experiment. Något som vi upptäckte var att alla barnen hade valt presenter som flöt. Pedagogen tog fram en sked och gaffel som sjönk i lådan med is och vatten. Det gjorde pedagogen för att barnen skulle se hur Alfons gjort eftersom hans present stack inte upp ovanför isen när snöret skulle läggas runt. Pedagogerna försöker på olika sätt att banka på isen, dra bort leksaken som är utanför isen. Därefter prövar de med varmt vatten och ja då smälter isen. Barnen skrattar och är glada och har fått se vattnet i olika former. Alfons har även berättat om att vattenmolekyler heter H2O på kemispråket.
Hur går vi vidare: Flytexperiment
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik (Lpfö 98:13, rev 2018)
Genomförande: Pedagogen tar fram ett plast akvarium och fyller det med vatten H2O tillsammans med barnen. Barnen får hämta saker som de vill undersöka om de flyter eller sjunker. De dokumenterar med färgade pennor på ett papper vad de tror ska hända. Pedagogen tog även fram en apelsin med skal för att diskutera om flyta och sjunka med eller utan skal.
Frågor: Vad tror du, flyter eller sjunker leksaken som du valt? Tror ni att apelsinen med skal sjunker eller flyter? Tror ni att apelsinen utan skal sjunker eller flyter?
Barnens svar och tankar: Plastpäronet, jag tror att det flyter. Ett grönt plast salladsblad jag tror det flyter. En blå träbit, jag tror att den sjunker. Med skal tror tre barn att apelsinen sjunker och ett barn tror att den flyter. Utan skal tre barn tror att den flyter och ett barn tror att den flyter.
Reflektion: Barnen fick svar på sina hypoteser vid diskussionerna i gruppen. Alla visade intresse och ville lägga i saker i vattnet för att se om de sjönk eller flöt. När vi gjorde experimentet med apelsinen så pratade vi om vad som hände. När apelsinen hade skalet på flöt apelsinen och när vi skalar apelsinen så sjönk den. Apelsinskalet är som en flytväst. En kort förklaring: I apelsinskalet finns små bubblor och av denna anledning flyter apelsinen med skal medan den skalade apelsinen sjunker eftersom den har inget lufthölje (”flytväst”) runt och därför sjunker apelsinen till botten.
Hur går vi vidare: Apelsinexperimentet
Genomförande: Material är två tillbringare, vatten och apelsin med skal och apelsin utan skal. Vad händer när vi lägger apelsinen i vattnet?
Frågor: Tror ni att apelsinen med skal flyter eller sjunker? Tror ni att apelsinen utan skal flyter eller sjunker.
Barnens svar och tankar: Barnen svarar olika, flyter eller sjunker.
Reflektion. Det är så roligt att se barnens engagemang och vilja att experimentera. Barnen säger sina hypoteser och därefter diskuterar vi tillsammans om vad som hände och varför.
Vårdnadshavare ska ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen enligt läroplan för förskolan (Lpfö 2018:7)
Hur går vi vidare: Kvicksand
Genomförande: Pedagogen har läst i Alfons Åbergs experimentbok. Blandat potatismjöl och vatten.
Frågor: Vad händer?
Barnens svar och tankar: Mjuk, hård, kladdigt.
Reflektion: Ett experiment som var uppskattat hos barnen. De höll på med kvicksanden länge. De skrattade och hade roligt tillsammans. Det kom fler och fler barn som deltog i lekandet och utforskandet av kvicksanden.
Utvärdering. Syftet med att göra experiment med barnen var att få dem intresserade och nyfikna på att våga experimentera och säga sina hypoteser. Här har vi lyckats. Barnen har varje vecka / flera dagar frågat om vi ska göra experiment idag. Pedagogerna har skapat ett intresse för att vilja testa och utforska. Barnen har för varje gång vågat säga sin hypotes mer och mer. Dokumentationen har varit, skrift, foto och/eller att barnen har ritat. I vissa av experimentet har barnen hållit på länge, samarbetat och skrattat tillsammans. Vissa barn fick ett apelsin experiment med sig hem för att göra det tillsammans med sina vårdnadshavare. Vh sände foto eller film till oss på Solen och där fick vi in föräldrasamverkan som kändes positivt och uppskattat. Det kommer vi att göra nästa termin också.
// NT ÅSA
Barnen fick med sig apelsinexperimentet hem för att göra det tillsammans med sina vårdnadshavare och sedan skicka bild eller film till avdelningen.