RYMDRAKET = KUL 

Fritidspersonalen har NT-träff och bygger ihop en raket till mig, NT-utvecklaren.  Den blir perfekt, TACK för hjälpen =)

Beskrivning hittar ni här:

MOT NYA HÖJDER RYMDRAKET

Material:

• Elrör (Tack Hallabro elektriska).
• Silvertejp
• Sax
• Innerslang till cykel.
• styvt papper
• 2-liters petflaska

• Hur långt kan raketen komma? Mät, diskutera.
• Varför flyger den iväg?
• Flyger den iväg när barnet på 5 år trampar på pet-flaskan?

// NT ÅSA =)

KULMÅLNING

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98:10. rev 2010).

Frågor till barnen:

• Vad händer när vi rullar kulorna fram och tillbaka?
• Vad händer med färgen?

Vi har målat med kulor i tre olika storlekar och barnen får möjlighet att upptäcka stora och små kulor, vilka kulor som rullar bäst. Barnen ser att kulorna rullar olika snabbt beroende på storlek och lutning på kartongen. Det blir fantastiska konstverk av resultatet och vi hade en rolig stund tillsammans.

// NT ÅSA

BUBBLANDE SKUM

KEMISK REAKTION

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, (Lpfö 98:10, rev 2010).

Material:

• Bikarbonat
• Karamellfärg
• Vinäger
• Glitter
• Glasburk
• Diskmedel

BOKTIPS:

// NT ÅSA

Hållbar utveckling i förskolan

I Tingsryds kommun har vi Sportlov denna veckan och just nu saknar jag snö ute. Jag vill att det ska vara snö och is när det är sportlov men det är inget vi kan styra över.

Här kommer ett experiment från en avdelning som jag hälsade på. De jobbar med vatten och is. Denna dagen var det dags att experimentera med VATTENTRYCKET. Vad har ni för erfarenheter av detta? Kommentera gärna. De var inte helt nöjda eftersom de tyckte att ballongen skulle blivit större av trycket.

// NT ÅSA

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar” (Lpfö 98:10, rev 2010)

Magneten blir plattång. Efter en stund tog de två magneter så att det blev ännu mer likt en plattång.

// NT ÅSA

Nu är det snart Earth Week/Earth Hour och här kommer  WWF´s inspirationsmaterial för 2016 med många tips på hur vi i förskolan kan uppmärksamma detta.

Ta hand om planeten!

Detta är ett förslag till ”uppvärmning”. Fokus ligger på de globala sammanhangen och vårt gemensamma ansvar.

Syfte: Samtal och reflektion där barnens kunskap och förståelse för hållbar utveckling utvecklas. Pedagogerna får veta vad barnen har för kunskap inom området.

• Vad ser ni på bilden?

• Vad gör barnen?

Låt oss anta att det är vi i vår grupp/klass som är med på bilden. Vem är du och vad vill du göra för planeten Jorden? Vissa personer får bestämma mer än andra. Vad skulle du ge dem för goda råd?

// NT ÅSA

Detta experiment har inte jag själv varit delaktig i utan en annan avdelning har genomfört detta och jag ska försöka att delge er läsare detta med information från pedagogerna.

Det blev kallt härligt väder och då bestämde de sig för att göra olika experiment ute för att även kunna titta närmare på det inne. De hällde vatten i olika saker som t.ex. hinkar, sandformar, koppar, grytor, ballonger, plasthandskar etc. Barnen har fått vara delaktiga och under processen har de fått känna, lyfta och upptäcka vad som hände med vattnet – det frös till is. För att utveckla det vidare har de hällt på färg, varmt vatten och salt för att se vad som händer.

Barnen tyckte det var spännande och har pratat om det hemma. De har varit delaktiga och nyfikna och frågat efter vad som hänt med vattnet och tittat ut genom fönstret vid flera tillfällen och studerat de olika formarna. Barnen har känt på isen och tyckte den var kall och blöt. De la märke till att formarna som vattnet frös i buktade och förstod att vatten som var fruset tar större plats än fruset vatten.

Det blev mildare väder och då gick de ut med barngruppen för att se vad som hänt med isen. Barnen sa att de såg att isen hade blivit vatten. Pedagogerna undrade hur det blivit vatten? Barnen svarade att det blivit varmt ute.

Det blev säkert många bra diskussioner med nya ord och begrepp för att främja språket.

Pedagogen bör ha ett nära samarbete med barnen i deras forskande. Det handlar om att se deras upptäckter, ha en miljö som är tillåtande, att tillhandahålla material som de behöver. Barnen behöver bli uppmuntrade att gå vidare med sin undersökning och de behöver uppmuntras att diskutera med varandra. Då lär de sig sätta ord på det de gör och de lär sig också lyssna på andras idéer och blir påverkade av dem. De lär sig samarbeta (Harlen 1996).

Harlen, Wynne (1996). Våga språnget. Stockholm: Liber.

// NT ÅSA

När jag var på NT- träffen med Skolverket så fick vi även två böcker (som jag inte läst ännu) men här får ni bild på en och lite text ifrån den ena. ”Den här boken är inte avsedd som en lärobok i kemi, men den kan ge dig en rikare bild av vad kemin betyder och hur den finns överallt omkring oss, för att inte säga inom oss. Det finns många exempel på vikten av kemi för vårt vardagliga liv, och vi vill visa att det är viktigt att alla samhällsmedborgare (inte minst politiker) sätter sig in i kemiska frågeställningar och konsekvenser vad gäller miljö, resurser, material, medicin, livsmedel och energi” (sid. 6).

På sidan 51 kan du läsa om Nanoteknik – den mikroskopiska världens lego eller titta på mitt förra inlägg och lyssna på Maria Strömme.

// NT ÅSA