Detta experiment har inte jag själv varit delaktig i utan en annan avdelning har genomfört detta och jag ska försöka att delge er läsare detta med information från pedagogerna.
Det blev kallt härligt väder och då bestämde de sig för att göra olika experiment ute för att även kunna titta närmare på det inne. De hällde vatten i olika saker som t.ex. hinkar, sandformar, koppar, grytor, ballonger, plasthandskar etc. Barnen har fått vara delaktiga och under processen har de fått känna, lyfta och upptäcka vad som hände med vattnet – det frös till is. För att utveckla det vidare har de hällt på färg, varmt vatten och salt för att se vad som händer.
Barnen tyckte det var spännande och har pratat om det hemma. De har varit delaktiga och nyfikna och frågat efter vad som hänt med vattnet och tittat ut genom fönstret vid flera tillfällen och studerat de olika formarna. Barnen har känt på isen och tyckte den var kall och blöt. De la märke till att formarna som vattnet frös i buktade och förstod att vatten som var fruset tar större plats än fruset vatten.
Det blev mildare väder och då gick de ut med barngruppen för att se vad som hänt med isen. Barnen sa att de såg att isen hade blivit vatten. Pedagogerna undrade hur det blivit vatten? Barnen svarade att det blivit varmt ute.
Det blev säkert många bra diskussioner med nya ord och begrepp för att främja språket.
Pedagogen bör ha ett nära samarbete med barnen i deras forskande. Det handlar om att se deras upptäckter, ha en miljö som är tillåtande, att tillhandahålla material som de behöver. Barnen behöver bli uppmuntrade att gå vidare med sin undersökning och de behöver uppmuntras att diskutera med varandra. Då lär de sig sätta ord på det de gör och de lär sig också lyssna på andras idéer och blir påverkade av dem. De lär sig samarbeta (Harlen 1996).
Harlen, Wynne (1996). Våga språnget. Stockholm: Liber.
// NT ÅSA